Hjälmarsnipan är en vår trakts egen allmogebåt, byggd för att klara Hjälmarens krabba sjö. Modellen tros härstamma från vikingatiden men den kan vara ännu äldre.

Snipan har ett slankt spetsgattat skrov med de karakteristiska, raka och starkt utfallande stävarna. En enkel, förfinad och ekonomisk konstruktion. Resultatet av nästan tusen års utveckling har get sniporna deras unik och smäckra utseende.

Den är vanligtvis byggt i Ek av ca. fem till sju bord (plank) rad i ”klink” teknik. (Denna teknik hämtar sitt namn ifrån just Vikinga tider och de små järn spik som används än idag för att foga ihop bordläggningen). Snipor har ofta 6 bord i sidan och 6 från reling till reling tvärgående spant. På en del exemplar finns ett extra halvspant inlagt mellan 5:e och 6:e (näst aktersta och aktersta) spanten.

Trots den uppenbarlig klen konstruktionen är sniporna mycket hållbara
(Kanske tack vara ekens beständighet) och det finns kvar exemplar som är ifrån början av 1900 talet. Dessutom har den enda impregneringsmedel länge varit rå linolja, terpentin och tjära!

Storlek på en vanlig snipa:
Längd: från 6,00 till 7.00 meter vanligtvis ca 6,50 m.
Bredd: från1,40 m till 1,70 m

Snipan har använts som bruksbåt och har använts både till frakt och till yrkesfiske ända in på 1980-talet. Snipan används fortfarande av fritidsfiskare samt som trevlig nöjesbåt för glada semesterfirare.

Hjälmarsnipan var från början en roddbåt med en enkel rigg som ett komplement, företrädesvis i undanvind. Den kan ha upp till tre par åror och kan vara riggad med s  k spririgg och fock. Många av sniporna moderniserades och byggdes om för motordrift med små inombords motorer av tvåtakts typ t ex en Götamotor.

Det finns många som byggt Hjälmarsnipor under åren. Den som har byggt flest på senare år är Allan Eriksson på Vinön (Hjälmarens största ö). Allan har byggt nästan 300 snipor. Många av hans snipor färdas idag på Hjälmarens vatten som uppskattad fritidsbåt för oss som vill ta det lugnt på sjön.